Firade midsommar i Småland. Sunnerbo härad som ligger utmed E4 norr om Markaryd.
Skog, sjöar, ängar, hästar och kor. Midsommar i en röd liten stuga där det sägs
att sången ”Det var flickorna från Småland” skrevs.
Nu var det ju rätt svårt att få signal och kolla internet så
sammanfattning av helgens litteraturlista blev som följer:
Sällskapslivets grundlagar. En handbok för
inträde och vistande i salongen av Baronessan de Fresne.
IKEA-katalogen från 1984.
Växjöstifts hembygdskalender 2008.
En skrift om Sunnerbo härads historia.
Sällskapslivet har sina regler och koder. Gäller nog för
alla sammanhang, då som nu. Då fanns det folk som kunde nedlåta sig till att
kalla sin hustru för fru. Nu för tiden är det den enskilda individen som är
normen. Nåde den som inte tycker så… Folkhemmet som ett individualistiskt
kollektiv. Stockholm är världens tatueringstätaste stad.
IKEA…Ingvar Kamrad bor bokstavligen runt hörnet. 1984 gick
jag på gymnasiet i Älmhult och man kunde äta mjukglass på IKEA innan man tog
bussen. The Creeps hette bandet.
Växjö stifts hembygdskalender. En artikel handlade om tron
utan kyrkan. Var och en sin egna lilla båt (belive/belong/not
belive/belong/belive/not belong). Tesen författaren drev var att utgångspunkten
för tron var att vara juste (schysst, schyst eller sjyst). Exempelvis är helvetet
avskaffat eftersom det inte är juste. Artikeln var en analys, inte en åsikt.
Kanske stämmer det. Det flesta predikningar man hör handlar ju
om ”alltid sedd, alltid älskad”, ”Du vet väl om att du är värdefull, att du är
viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som
du”. Läste man teologi på 80-90 talet så var det socialisten Jesus som gällde
(förmodligen även 60-70 talet). Idag är
det individualisten Jesus.
Och om Sunnerbo härad. Ett kapitel handlade om bygdens
kyrklighet. Böne och missionshus som byggdes lite varstans under 1800-talets
andra hälft. Hur poliskonstapeln kom in och upplöste mötena. Hur en grupp fick
14 dagar i arresten för olaga mötesverksamhet, ett straff som man tog emot med
glädje för Jesus skull.
Det finns de som hävdar att detta är en bidragande orsak
till sekulariseringen/individualiseringen.
Min morfars far kom från Ekön, som ligger nån mil ännu
längre in i skogen. Han var lekmannapredikant i detta sammanhang. Boken
berättade vidare att denna verksamhet stöttades av en missionsförening som
hette Hjärsåslilla missionsförening, belägen i Skåne.
Det var i Hjärsåslilla missionshus jag höll min första
predikan.
På vägen hem lyssnade jag på programmet sommar och David
Batra som biktade sig offentligt. Förövare och offer på samma gång. Människans
dilemma.
