Googlade upp ”Långpannans lov” då jag insåg att vi
är en växande befolkning. I mitt hus. Lasagna al Forno, makaronilåda etc.
Då har man en kille på lågstadiet, en kille på
mellanstadiet och en kille på högstadiet. En av killarna var fylld av passion,
förväntan och glädje som var så påtaglig att den nästan gick att ta på.
Låt ingen ta din frimodighet ifrån dig.
Helst hade man velat skicka med några ord från år
1521: En kristen människa är den friaste herre över allting och ingen
underdånig. En kristen människa är den tjänstvilligaste tjänare under allting
och alla underdånig.
Jag avstod. Känns inte som att man behöver göra
skoltiden svårare än vad den är.
De kommer att möta många människor och jag tror att
med tiden kommer styrkan att stötta och bära där det behövs och kraften och
modet att kunna säga go and fuck yourself där det behövs.
Om man nu ska transponera 500 år av Luther till en vanlig
skola i Sverige idag och ett försök att tala realteologi kombinerat med
vetskapen om att man som förälder ändå hamnar i orden tillit och förtröstan.
I kyrkan gillar vi protokoll och agendor. Fördel
ibland. Vid dop: ”…låt dom växa upp i trygghet, frihet och gemenskap med andra.
Ge dem den inre styrka som bär också i livets svåra stunder…”.
[Coldplay: Hymn for the weeekend]
When
I was a river, dried up
You
came to rain a flood…
Simskola för lillkillen imorgon. Tempererat vatten i
källaren på ett äldreboende. När jag var liten fick jag minsann gå runt på
botten av en småländsk sjö när de sibiriska vindarna svepte in österifrån bla,
bla, bla.
