Behovet av inbromsning infinner sig inför
askonsdagen då fastan börjar. Att stanna upp, rensa ut, gå långsammare och
vårda sin urskiljningsförmåga.
I grunden tänker jag att det handlar om vem som
sätter agendan i mitt liv. Fastan möjliggör och ger rum för reflektionen över vem
det är som egentligen äger frågan och agendan.
För det är alltid någon eller något som gör det.
Mycket sympatiska Wellington Slow Reading Club i
sina tips på hur man kommer igång med sitt läsande:
Tips nr 4:
Re-read
your favourites
For
some Slow Readers it is a beloved children’s book, for others a well-thumbed
copy of their favourite novel. There’s no shame in reading books again and
again. It’s a way to discover new aspects of a novel and often feels
like re-connecting with an old friend.
Den blinde tiggaren vid vägen upp till Jerusalem, Esto
mihi, kärlekens väg, får frågan: Vad vill du att jag skall göra för dig? Så svarar den osynlige den synlige, eller om det är den synlige som svarar den osynlige:
– Herre, gör så att jag kan se.
Eller
– Herre, gör så att jag kan se igen.
Lite olika beroende på var man läser. Båda
läsningarna är relevanta utifrån egna koordinater.
Åter Wellington Slow Reading Club. Tips nr 6:
Physically slow your reading
If you are online a lot you may have become
accustomed to scanning (or reading in an F-shape) – whizzing over words
until you identify something you think is important. Focus on reading each line
of text and savour every sentence.
Det brukar tystna på flyget när inbromsningen
påbörjas. Jag har alltid undrat varför.
