05:29 puttrade kaffekokaren igång. När vattnet väl runnit igenom ersattes det av koltrasten som äntligen vaknat till liv. Doft och ljudminnen sitter djupt.
”Men vet de att de sjunger? Vad innebär sången mer än revirbevakning eller lockrop? Har koltrasten ens en aning om sin egen musikaliska fantasi? Fågelsång och vindsus. Insektssurr och åskmuller. Böljeslag vid stranden, flodens dova sorl, bäckens brus, regnets förunderliga evighetsljud.” (Peter Nilsson, Ljuden från kosmos, 2003).
Varför låter kaffekokaren, koltrasten, vinden, bilarna på motorvägen och det ändlösa droppandet från vattenkranen ner i diskhon? Vem har bestämt det?
Ljudet från plåtorkestern som min käre far skulle beskriva det dova motorvägsljudet. Förmodar att mycket sitter i betraktarens ögon och öron och framför allt hur man väljer att förhålla sig till det.
Konsten att förhålla sig beskrivs med tydlighet i Frida Boisens roman ”Berätta aldrig det här”.
Mellangrabben konstaterade att omslaget såg ut som alla andra böcker som släpats hem den senaste tiden. Schulman, Gardell, Boisen.
Konstaterar att killen har koll. För det är inte bara omslaget som är det samma. Böckerna handlar om exakt samma sak.
Avstämning halvtid fastan. Har varit vegan lika länge som fastan pågått. Konstaterar att veganpytt, formbar veganfärs och vegankebab svajar i kopplingen till själva idén fastan. Osäker på hur jag hamnade här.
Ibland går man bara vilse och det är som det ska vara om man nu ska lita på Tranströmer som konstaterar att det mitt i skogen finns en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.
Det återstår att se.
Kollade lite med Augustinus hur han förhöll sig till kyrkan på trehundratalet. En kyrka i sönderfall. För det hade inte gått så många år för den unga kyrkan att gå från den jagade till att vara på väg att bli den jagande.
Tänker att det var hans tankar om att Kristus inte går att separera från kyrkan som gjorde att hans ord fick vingar och blev tidlösa. För kyrkan är som koltrasten. ”Men vet de att de sjunger? Vad innebär sången mer än revirbevakning eller lockrop? Har koltrasten ens en aning om sin egen musikaliska fantasi?”.
Oavsett så har man haft känslan att änglarna den senaste tiden har slagit sig på knäna och skrattat åt pratet att ”pentekostalism” handlar om form, uttryck, grupptillhörighet eller geografi.
Följer norska ”Exit”. Lite av pentekostlismens absoluta motsats. Vad ångrar människan mest på sin dödsbädd? (andra säsongen, tredje avsnittet). Sjuksystern Bronnie Ware citeras:
Följande ångrar vi tydligen på vår dödsbädd.
”1. Uppfyllt sina drömmar, i stället för att lyssna på
andra.
– Det här var det vanligaste av allt. Många hade inte ens uppfyllt hälften
av sina drömmar, och tvingades dö med den vetskapen. De önskar att de levt sina
liv som de själva velat, och inte det liv som andra förväntade sig att de
skulle göra.
2. Inte jobbat så hårt.
– Varje man sa likadant. De missade sina barns uppväxt och hade velat
spendera mer tid med sina fruar. Alla män jag pratade med ångrade djupt att de
hade låtit jobbet ta så stor plats i sina liv.
3. Vågat säga ifrån.
– Många människor höll tyst för att inte riskera vänskapen med andra. Som
ett resultat av det fick de alltid böja sig och fick ett mediokert liv, utan
chans att bli den de verkligen hade kunnat bli. Många utvecklade en bitterhet
över detta.
4. Haft bättre kontakt med vännerna.
– Det är först på dödsbädden som de flesta människor inser hur mycket de
saknar sina vänner. Och under de sista veckorna av livet är det svårt att få
kontakt med alla. Många av patienterna hade haft fullt upp med sina egna liv
och tappat kontakten med sina vänner. Alla saknade dem när de dog.
5. Tillåtit sig själva att vara gladare.
– Många förstod inte förrän på slutet att känna glädje är ett val man kan
göra. De hade stannat i gamla hjulspår och behållit den familjära säkerheten.
Rädsla för förändringar hade gjort att de låtsades vara nöjda med tillvaron,
fast de i själva verket längtade efter att få skratta på riktigt och ha riktigt
kul igen.” (The Guardian)
Yepp, frågan är vart fastan tar oss. Öppet race än så länge.