Ersta den 19/11 1965
Det kom en tidning genom brevlådan och ramlade ned på golvet med en liten duns. En sådan där tidning för hushållet. Redan innan jag hade böjt mig ner för att ta upp den, lyste den röda rubriken emot mig: ”TÄVLINGEN DÄR ALLA VINNER!” Det var verkligen ett generöst erbjudande! – ”Handla julmat för 200 kr GRATIS!” Det var väl inte underligt, när man hade mötts av ett sådant erbjudande på första sidan, att man slog upp sidan nio för att få närmare besked. Det visade sig där, att det verkligen var så, att var och en skulle få en större eller mindre vinst. Förutsättningen var ju förstås, att man verkligen deltog i tävlingen och skaffade tidningen minst en ny prenumerant.
Förutsättningen är att man deltar i tävlingen… Det är något som vi har skäl till att tänka på den här söndagen, som är den sista i vårt kyrkoår. Namnet Domsöndag väcker hos de flesta människor knappast några angenäma känslor. Helst skulle man kanske vilja lägga sig att sova på en lördag e.m. och vakna på måndag morgon. Och det kan man väl göra, om man har en god förmåga att sova. Men det, som den här söndagen talar om, kan vi inte sova oss förbi: den yttersta d.v.s den sista domen.
”Den tiden den sorgen”, säger vi ibland, vilket vi också kan säga om den sista domen. Men vi måste bara hålla i minnet, att det inte går att börja i en tävling, när redan resultatet är klart. När aposteln skriver till den kristna församlingen, talar han också om ”den tävlingskamp som är oss förelagd” och uppmanar därvid till uthållighet. Liksom tävlingen i tidningen, har även evangelium ordet ”gratis” med både när det talar om tävlingen och om vinsten. GRATIA – nåden. När den får prägla den enskildes tävlingskamp, kommer samma GUDS nåd att för den människan prägla den sista och avgörande domen.
Och nåd, det är när en människa, som vet sig vara värd att förkastas från GUDS ansikte, bli mottagen av GUDS öppna fadersfamn d.v.s syndabekännelse och syndaförlåtelse för JESU KRISTI skull. När detta får prägla vår domsöndag nu, så att vi låter GUD döma och förlåta, skall även den sista stora domsöndagen bli präglad av samma nåd.
Eder tillgivne Einar Göth
