Ersta den 10/8 1963
”Vad som inte är värt att läsa två gånger, var inte heller värt att läsa en gång.” Så lyder ett tyskt uttryck, som kom mig i minnet, när jag stannade vid ett bokhandelsfönster häromdagen. Redan anar man, att höstens stora bokflod är i annalkande – eller skall vi kalla det “översvämning”. Hur mycket håller måttet, om man mäter enligt det ovan citerade uttrycket? Ja, inte vet jag, men jag anar att floden av tryckalster inte skulle bli så övermåttan strid, som den nu är.
Samma reflexion borde kunna inställa sig, när man stannar inför en helt vanlig tidningskiosk ute på sta’n. En oöverskådlig mängd tidningar hänger “på skylt” och i stort sett kommer det ut nya nummer av alla dessa tidningar varje vecka. Hur mycket av allt detta, som pumpas ut är värt att läsas två gånger? – Men därtill skall det väl fogas den anmärkningen, att mycket av detta är inte skrivet med den ambitionen, att det skall läsas många gånger. Det är menat, att det skall läsas som en avkoppling och ingenting mera. Detta är ju i och för sig en fullt legitim anledning.
Men till detta kan också fogas en stilla undran: är det ens värt att läsas gång – med betoning på värdet? Där kan det onekligen inställa sig många frågetecken och jag tror inte, att det skadar, om vi tar oss en funderare över saken. Ty allt som går in genom syn och hörsel och andra sinnesförnimmelser, påverkar oss i högre eller lägre grad. Man kan påverkas så, att man reagerar mot det man läser eller hör. Men det kan också gå så, som det ofta blir fallet med dem, som ständigt har på en radioapparat och låter musiken skvala igenom: Man hör det inte till sist och man reagerar inte det minsta mot en schlagers undermåliga både text och musik.
Men ytterligare en reflexion må tillåtas mig med anledning av citatet. – “Hur kan man hålla på med att läsa Bibeln?” Så kan ibland frågan ställas med någon slags nedlåtande medlidsamhet. Svaret blir ögonblickligen från den flitige Bibelläsarens sida: “Därför att den är värd att läsas så många gånger? Även den, som inte kallar sig kristen, kan betyga Bibelns enastående värde. Man kan också undra, om alltid den, som yttrar sig nedlåtande om Bibeln har läst igenom den en enda gång. Oftast är det väl så, att man på sin höjd läst något någon gång på måfå och då är det ju inte så underligt, att man funnit det hela värdelöst. – Det är inte för inte, som Bibeln kallas för böckernas Bok. Jesus själv säger: “Mina ord äro Ande och äro liv.” Detta giver Den Heliga Skrift sitt enastående värde ty den som läser Ordet, ställer sig inom Guds egen Andes särskilda kraftfält.
Eder tillgivne Einar Göth
