Ersta den 25 januari 1964

”Vi lever i en orolig tid”, harvi ofta skäl till att konstatera. Zanzibar, Tanganyika., Uganda, Jordanien, Syrien, Egypten, Jemen……….. Blott några av alla de länder, som TV under några program i går kväll visade som mer eller mindre uppenbart “oroliga hörn”. Men det finns ju också oro, som inte framskapas genom krigshandlingar. Vi kan nästan dagligen i våra tidningar spåra oro på grund av ideologiska motsättningar, rasmotsättningar, ekonomiska motsättningar och generationsmotsättningar. Ibland stannar vi kanske till och frågar oss själva: “Vad är det egentligen för en värld vi lever i? – Varför är människor så omänskliga?” – Och ännu är det inte slut på orsakerna till oro, ty till allt det, som redan är nämnt, kommer fattigdom, lidande, sjukdom, svält och död. Det är inte så underligt, att oro griper den ensamma människan. Möjligtvis kan vi hålla oron borta från oss, så länge som vi själva inte är inblandade. Men när Nöden kommer, har den i sitt sällskap Oron. Var finner vi ett fäste, som ger ess stabilitet, när mycket av det, som vi menade var självklart, rasar samman för oss? Vi drivs liksom av krafter, som vi inte kan kontrollera eller behärska. Hjälplöshet och ensamhet stämplar det närvarande och framtiden. – Dock finns det även en annan verklighet och den förvandlar människans situation från ensamhet och hjälplöshet till gemenskap och hopp. Det kan uttryckas med psalmorden:

Tro ej Han löftet bryter

Tro ej Han från dig flyr,

Då stormen mot dig ryter

Och dundret kring dig gnyr:

Han går på stormens vingar,

Han far på dundrets vagn

Och själva skadan tvingar

 Att tjäna dig till gagn.

Sv.ps. 298:5

Låt mig få säga: Vi kan kanske inte förstå oss på vår förvirrade Värld. Inte på människan heller. Ja, vårt eget liv kan synas dunkelt, om inte annat så dock när vi tänker på framtiden. Ibland förstår vi oss inte ens själva. Men det finns En, som förstår nöden och förstår oss – Herren Jesus Kristus! “Tro ej Han löftet bryter, Tro ej Han från dig flyr….!”  Vad har Han då lovat? “Den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen inte kasta ut.” – “Var och en som åkallar mitt namn, han skall bliva frälst.” – “Se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.”

Eder tillgivne Einar Göth