Ersta den 29/2 1964
Ni ‘känner till, hur vi oftagör. Vi känner att något är i olag i kroppen, men det är till en början inte värre, än att vi kan bära det. Vi försöker tänja ut fristen intill dess att vi inser, att vi måste låta hänsy- nen till allt annat vika, för att få hjälp hos en läkare, Vi hade kanske först sagt: “Ja, men jag hinner inte nu låta lägga in mig på ett sjukhus.” Men när det har blivit tillräckligt besvärligt säger vi: “Jag är glad om jag får komma så fort som möjligt.” Om någon då frågar mig, varför jag frivilligt lämnar mitt hem och låter lägga in mig på ett rum, där kanske flera andra för mig okända, skall ligga, kan mitt svar bli så enkelt: “För att jag ska få bot för min sjukdom.”
Tänk, om vi bara kunde ta det lika naturligt med vår inre människas nöd. Denna söndag bär namnet Botdagen. Namnet lockar kanske inte, men likafullt kan det vara nödvändigt för oss att vi upplever den. Från antiken har vi ärvt ett visdomsord, som tagits upp som valspråk inom många idrotts och gymnastikgrupper: En sund själ i en sund kropp. Det är en god sak att få äga hälsa och krafter – vilket vi kanske inte upplever, förrän det tagits ifrån oss. Men inte anses den frukt god, som ser fin ut utanpå, men inuti är maskstungen eller rutten. Nej, en människas själ måste också bli föremål för ett rätt vetande.
Det är kanske inte så underligt, att vi inte av ss själva längtar till vår själs botdag, ty den måste för sitt eget vidkommande föregås av en dom över allt det själviska i mitt väsen, över alla de gånger då jag undandrog mig det jag borde ha gjort eller sagt, eller över alla de gånger jag tänkt sådant, som inte hade bort få passera min hjärna.
Men att göra en rätt bot, det är inte i och för sig att göra det eller det och att låta bli det som är rätt. Sådant blir en följd av en rätt bot. Nej, att göra en rätt bot är att ångra och tro. Att ångra har vi väl ofta anledning till. Men vad det gäller tron, måste vi känna till den som vi skall tro på. Det är en psalmvers i vår psalmbok, som kan giva oss ledning och hjälp i detta avseende:
Döm mitt hjärta här i tiden
Innan världen döms av dig;
Och när tiden är förliden
I ditt domslut fria mig.
Eder tillgivne Einar Göth
