Ersta den 26/3 1964
Alla kyrkoårets stora högtider är väl glädjehögtider, men påsken är den mest glädjefyllda av dem alla. Kanske det är därför, som vi hellre säger “glad påsk” än “god påsk”. Men förnimmer vi väl något av denna glädje?
Jovisst är många människor glada, när de får samlas till fest där hemma. Man blir väl lika glad nu, som varje gång man kan ha det festligt omkring sig. Men är det själva påskglädjen? Är det inte en viss slags “trivselglädje”, som visst inte skall föraktas, men som med litet an strängning kan ordnas vilken lördag eller söndag som helst?
Äger påsken en glädje i sig själv för oss? Kan vi bli glada över denna högtid, även om vi inte kan ha det festligt omkring oss? För många människor är det en oupptäckt glädje.
Kristus är sannerligen uppstånden! Det är ett under med konsekvenser. Det betyder, att varje skuld är försonad inför Gud. Det betyder vidare, att Jesu vilja nu kan fullbordas, då Han sade: “Fader, jag vill, att där jag är, där skola ock de, som du har givit mig, vara med mig.” Döden blir icke den meningslösa slutpunkten på det meningslösa, som kallas för “livet”. Inte heller blir döden ingången till någon slags skuggtillvaro i dödsriket. Nej, i och med att Kristus uppstod, har nu varje människa möjligheter att få gå in i en himmelsk glädje, som vi inte kan förklara eller beskriva, därför att vi inte ännu har erfarit den. Kristi uppståndelse har givit mänskligheten en ny målsättning. Måtte jag hålla målet i sikte, medan jag är på vandring mot det!
Kristi uppståndelse har också konsekvenser för oss under denna vandring. Ty just genom att Han är uppstånden och nu lever lika verkligt – ja, kanske verkligare än vi – så vill Han nu uppfylla sitt löfte “Se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.” Han är med både under den mörka dagens svåra timmar eller under nattens ändlösa sömnlöshet och under de ljusa dagarnas förhoppningsfulla glädje.
Han är med, när den dag kommer, som vi mest av allt fruktat, liksom då den dag kommer, som vi längtat efter mer än något annat. Han är med i sjukrummet, där en nödställd människa i sitt inre viskar fram hans namn, liksom den, som kommit hem till sitt rum efter slutad arbetsdag, inte är ensam med sin trötthet och sina problem, ty den Uppståndne är med!
Den verkliga påskglädjen är en glädje, som kan förändra hela min tillvaro. Och det är en sådan glad påsk, jag önskar Er.
Eder tillgivne Einar Göth
