Då var det dags att ta avsked av en kollega. Där vi egentligen står vecka efter vecka, år ut och år in. Så bryter det igenom när det kommer nära. Brutalt och verkligt på samma gång.
Anspråken som görs är enorma.
Han skall leva om han än dör, sa prästen.
Ibland samtalas det om brytpunktsamtal vid köksbordet. Mer än genomsnittet vid svenska köksbord skulle jag tro. Klagade i veckan hos Ärkebiskop Emerita att det kändes som om kyrkan inte trodde på sin egen teologi eftersom det varken går att mäta i pinnar eller i annan statistik. Dagligtbrödteologin är ju ändå ett av reformationens signum.
Vet att det tar kropp varje vecka även om det inte blir en keps i statistiken.
Såg en dokumentär om flygplanet Concorde. Dessa flygplan som flög långt fortare än en gevärskula med sina passagerare. Minns att de flög in mot Heathrow med ett enormt dån varje vardag lagom till kvällsmaten. Även om det inte höll i längden och var ett av Europas dyraste industriella projekt genom tiderna så var det en påminnelse om att världen var större.
Tänkte köpa en ambulans och få ner den till Kiev. Har en poliskör som tillsammans med den serbiska kören Aleksinachi Choir under ledning av dirigent Dimitrije Gulubovic ska göra en konsert nu på söndag där vi startar insamlingskampanjen.
Som en påminnelse om att världen är större.
Har man inte möjlighet att komma förbi Tygelsjö kyrka i Limhamns församling går det ju självklart att bidra hemifrån.
Ibland behöver brödbilen köra lite längre och concorde kanske kommer från Concordia, enhet. Den som googlar får se.
