Ersta den 4/6 1965
För mycket och för litet skämmer allt – d.v.s: Lagom är bäst! Kanske en utmärkt regel i allt utom i kristen tro. En, som är ”lagom” kristen på det sättet lever i en slags kommersiell kristendom. Han för kommers med Gud. ”Om DU hjälper mig nu, så skall jag tro på DIG.” Eller: ” Jag har uppoffrat mig iallt för mina anhöriga. Jag har varit skötsam i mitt arbete. Jag har inte några direkta ovänner. Jag är…….” Och när det mesta är uppräknat, summerar vi och finner: Jag är säkerligen fullt acceptabel i Guds ögon och kommer att vara presentabel i Hans himmel en gång.
Att det tillsammans med sådan massiv präktighet också finns smålögner, orena tankar, några korn av högfärd, en nypa avund, en halv tesked småsurhet o.s.v. ger inte anrättningen efter vårt förmenande någon bismak. Åtminstone inte så att hela soppan måste hällas ut. Vi är ju inte mer än människor och Gud är god.
Detta är moralisk meritlista men inte kristen tro. Kristen tro är inte ett godkänt sammanfattningsbetyg, utan det är ett rungande underbetyg, som aldrig någonsin kan kompenseras. Men det är också ett alldeles nytt uppflyttningssystem, där våra betyg överhuvudtaget inte tas med i beräkningen.
Att vara ”lagom” kristen, det är att vara helt och hållet kristen till kropp, själ och ande – d.v.s. att vara helt och hållet underkänd och misslyckad och vara helt och hållet benådad och återupprättad i Jesus Kristus. Men detta är ingenting mindre än ett under.
Nog var det ett under, när en stor hop förmodligen mycket skötsamma människor, plötsligt fann ett ofrånkomligt behov av att med oron fladdrande i rösten fråga aposteln Petrus, vad de skulle ta sig till. Ingen tvekade i den stunden om vad som gällde. Det gällde Livet med stort L. Detta skedde den första pingstdagen. Och där blev predikat om ånger och tro på Jesus Kristus och om syndernas förlåtelse i Hans namn. När denna predikan får leda till personlig ånger och tro, då har livet tänts- ANDENS nya liv.
O JESU, oss DIN ANDE sänd,
Som liv från ovan föder.
Den eld i DIN församling tänd,
Som av DIN kärlek glöder.
Oss alla hjälp, att vi förmå
Vad vi av DIG för inte få
Med fröjd för intet giva.
Eder tillgivne Einar Göth.
