Ersta den 7/9 1963

Det våldsamma åskregnet, som kom härom natten, förvandlade för en kort stund Erstabacken till en strid ström, som mynnade ut i en tillfällig insjö i korsningen av Fulkungagatan och Erstagatan. Det blev plötsligt rent på gatan. Pappersskräp och vissna löv följde med i det strida vattendraget. Vad som hände den timmen det varade, var en god illustration till en psalmvers i vår psalmbok, som talar om något, som är väldigare än det väldigaste skyfall.

 Ingen sjö så högt kan svalla, Intet djup så grundlöst är,

Intet regn så rikt kan falla, Att det minsta likhet bär

Med den nåd, som Herren blid Oss bevisar allan tid,

Helst då synden vill oss föra I fördärv och oss förstöra.

 Sv.ps. 362:6

Detta lilla ord “nåd” hör till de viktigaste orden i Bibeln och där­ med i den kristna tron. Men det är inte ett begrepp, som hör hemma bara på predikstolen i kyrkan eller vid andakten i sjukhus eller sjukhem, utan det är, skulle vi kunna säga, “Guds rikes vardagsvara”.

Men allt som annonseras i tidningarna som vardagsvaror, behöver väl knappast alla människor. Därför lönar dat sig att fundera över vem som skulle ha bruk av den vara, som heter “Guds nåd”. Nåd behöver bara den, som ser, att han inte klarar upp sitt förhållande till Gud på egen hand. Det där låter inte alls svårt, eftersom vi utan större vånda kan instämma i, att “syndare är vi alla”. Men det är inte säkert, att en människa använder sig av Guds nåd, fastän hon är medveten om, att ett visst behov därav ändå kanske finns i hennes situation. Men fråga är, om det är livsnödvändigt för oss, att få äga vissheten om, att Herren inte handlar

med oss efter våra kvalifikationer och förtjänster, utan att vi får vara föremål för hans godhet våra brister och svagheter och synder till trots.

Det finns människor, som i något slags självförsvar säger: ”Det där är för svårt att förstå för mig”, och därmed lägger alltsammans på hyllan. Nog är det riktigt9 att vi inte helt kan förstå, att Gud kan vara nådig, men inte är det väl så, att vi, när vi är sjuka, alltid förstår varför den ordinerade medicinen kan göra verkan. Vi tar den i alla fall, därför att kanske t.o.m. livet kan hänga på, om Vi gör det eller inte.

Att mottaga Guds nåd, är att såsom David vända sig till Herren: “Gud var mig nådig efter din godhet…” (Psalt 51:3). Detta må bli vår dagliga bön.

Eder Tillgivne Einar Göth