Ersta den 14/9 1963

“En pastill flera gånger dagligen får långsamt smälta i munnen.” – Känns inte ordinationen igen? En svidande och sårig hals kan få lindring och vi känner, hur den där ordinationen gör nytta. Kanske att det finns motsvarande ordination, där verkningarna inte omedelbart kan inregistreras av oss. Men vi vet att vi just genom att följa ordinationen, kommer att på lång sikt få se den goda följden. Varje gång vi intagit medicinen har det tydligen skett något, som vi inte just då kunde märka eller kontrollera.

Men det är inte bara infekterade halsar och öppna sår, som kan svida. Det kan svida, där ingen operationskniv når och ingen medicin verkar. Finns det månne någon ordination mot oron och ovissheten i hjärtat? Mot ensamheten bakom en frimodig yta? Mot ångerns kval och ett dåligt samvete? Finns det någon hjälp för en människa att nå Gud? Kanske att många människor är mest böjda för att följa rådet, att glömma och stoppa oron och längtan efter Gud djupast ned i säcken och fylla den för övrigt med glada tankar och förhoppningar. Men den låter sig icke gömmas för alltid. Finns det då någon ordination för ett sjukt förhållande till Gud, något för en famlande hand att hålla i?

Gud har verkligen givit oss medicin, som kan bota ett dåligt samvete och ett sjukt Gudsförhållande. Den medicinen heter ”Guds Ord och löfte”. Den människa är egentligen lycklig, som vet, vad Gud har sagt och lärt känna hans löften. Den människan känner sig aldrig helt ensam och vet, att hon aldrig är övergiven, när nöden kommer. Egentligen skulle vi inte försumma, medan vi är friska och har våra krafter i behåll, att bli så hemmastadda i Guds Ord, att vi kunde påminna oss själva hans uttryckliga löften, när våra krafter tas ifrån oss och vi inte ens orkar läsa en enda vers ur Bibeln.

Liksom man i regel inte omedelbart blir frisk genom att taga den ordinerade medicinen blott en gång, så kan det bli en människa till rädd­ning att många gånger om dagen stanna inför samma Guds löfte. Kanske kan det vara någon till hjälp, om jag här hänvisar till ett av Guds många löften i Bibeln:

“FRUKTA ICKE, TY J.AG HAR FÖRLOSSAT DIG, JAG HAR KALLAT DIG VID DITT NAMN, DU ÄR MIN” Jes 43:1

Låt oss ta till oss det ordet från Herren inte blott en gång under dagen. Utan verkligen göra den ordinationen till vår: Ett Guds löfte flera gånger dagligen för begrundan. – För övrigt är det inte blott på dagen vi har användning av det, utan även när vi inte kan somna om kvällen och natten tycks bli dryg. Då må vi på nytt ta fram löftesordet i  minnet. Kanske att det ordet med tiden formas i en hjärtats tacksägelse: Tack att jag får vara din för Jesu Kristi skull! Sköt nu om din egendom Herre.

Med tillgiven hälsning Einar Göth