Vaknade till Einar Ekbergs ”Jag är en främling, jag är en pilgrim”. Varför och varifrån kom det kan man undra. Gissar för att lillgrabben var ute och vandrade med frilufsarna.
Gick till mässan i domkyrkan i söndags. Förundrades över den mängd människor som jag kände igen från olika tidsperioder och sammanhang. Ålderstrappan i fragmenterat format. Tror inte att de kände varandra även om de satt axel mot axel.
Jag kan uppskatta tiden då tankarna får vandra fritt mellan valven. Någon mening här och någon mening där från prästen blandades med funderingar kring hur de lyckades få stenen i valven att inte rasa ner. Gissade på någon träkonstruktion.
När jag kom hem lyssnade jag till P3 dokumentär om Sara Danius dolda dagböcker. Avgrundsmörker. Följde upp det med att se K-special ”Horace går – en vandring genom livet och krisen” där man fick följa honom på en vandring till Rom. Lämnar mig både frustrerad, fundersam och förundrad.
Hittade en middagsinbjudan mellan böckerna i bokhyllan. Företagets jubileumsfest. Farfar och farmor på middag i blå hallen 1949. ”Vid Edert namn står numret på Eder plats”, ”Damerna torde ha älskvärdheten att ensamma bege sig till sina platser, kavaljererna väntar där” och att Carl Nilo och hans solister spelade upp till dans och desserten var Glace-Bombe Jublié.
Det är nästan så man undrar om Jane Austen var bjuden.
Inknödd i bokhyllan finns det även en släktutredning. Det står nästan mer om att farfar var söndagsskollärare i Roseniuskyrkan än vad han jobbade med. Känns bra på något sätt.
Befinner mig mitt i ett ställningskrig. Om en stund kommer byggarna och sätter ställningar runt hela vårt hus, Bunkeflo kyrka är inklätt i ställningar, Limhamns kyrka har ställningar både inne i kyrkan och vid ingången och snart är det dags för Tygelsjö kyrka. Det är lite pyssel med både familjens och kyrkans jordiska boningar.
Även om det är en hel del som säger att man inte bryr sig om kyrkan, så är det bara att hota med att kyrkan skall rivas. Då står man där med både facklor och högafflar.
Det är kanske inte så konstigt. ”De helgade kyrkorummen är över hela landet tecken på Guds närvaro” (s.689 kyrkoordningen 2022 med kommentar och angränsande lagstiftning).
“Jag är främling, jag är en pilgrim,
Blott en afton, blott en afton bor jag här.
Gör mig ej hinder, ty jag vill följa
Guds folk till strids genom ök’n och bölja.”
